söndag 16 april 2017

Odla påskgräs


Vad som behövs:
En ruta hushållspapper/toalettpapper eller jord
Papperstallrik eller avklippt mjölkpaket
Plastfolie
Gräsfrön (för inomhusodling)
Sprayflaska för vattning 

Såhär gjorde jag:
1. Lägg pappret på tallriken, eller häll jord i ett avklippt mjölkpaket
2. Strö över gräsfrön
3. Vattna med sprayflaska flera gånger varje dag, täck över odlingen med plastfolie

Att odla på hushållspapper tog ca 1,5 vecka från start till det att gräset var tillräckligt långt för att pyntas. 

lördag 18 mars 2017

Lektionsidé för religionsundervisning

När: årskurs 3
Mål:
- att lära sig om några högtider inom kristendom, islam och judendom (Lgr11, 2016, s.208)
- berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar (Lgr11, 2016, s.248)                                                                                                  
Kunskapskrav:
- att analysera kristendomen och andra religioner samt olika tolkningar och bruk inom dessa (Lgr11, 2016, s.206)
- de berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (Lgr11, 2016, s.252)                                    

Lektionskoncept: lektionerna följer samma mall men har olika tema, ett tema kan till exempel vara högtider, heliga platser, heliga skrifter etc. Alla elever deltar i en gemensam genomgång där alla religionerna presenteras utifrån det temat. Eleverna får efter genomgången hjälpas åt att göra en gemensam tankekarta med det viktigaste. Tankekartorna fungerar sedan som utgångspunkt för det arbete eleverna sedan gör i sina grupper. Gemensamma tankekartor görs som stöd för att alla grupper ska ha något att utgå från i sitt arbete, det ska inte vara en träning av minnet utan en fördjupning i hur något är. Olika sätt att redovisa på kan vara att spela in en påhittad radiointervju, göra en kort teater/dramatisering, skriva en faktatext eller skriva en berättelse. Att genomgångarna är gemensamma är för att alla elever ska ha fått höra talas om alla olika religionerna för att sedan lättare kunna förstå vad kompisarna har skrivit om i det som sedan blir slutprodukterna för varje tema.

Gruppindelningar: eleverna är uppdelade i olika expertgrupper. Medlemmarna i varje expertgrupp är fasta men byter religion att fokusera på för varje tema. Det här temat handlar om högtider och då får grupp A t.ex. kristendom, i temat som var tidigare, t.ex. heliga platser kan grupp A ha haft islam. Att variera vilken grupp som fokuserar på vilken religion görs med anledning av att alla i slutet ska ha kunskap om alla tre religioner. Att välja att dela upp eleverna i grupper görs för att skapa ett syfte med materialet som eleverna producerar, det sätts upp och kompisarna får använda det för att läsa mer om de sakerna de själv inte skrev om.

LEKTIONEN OM HÖGTIDER
Vad: eleverna ska skriva en berättelse om en påhittad karaktär som firar någon av de viktiga högtiderna inom kristendom, judendom eller islam.


Hur: under den här lektionen kommer eleverna arbeta med temat högtider. Lektionen inleds med att eleverna kommer få de faktakunskaper som krävs för att sedan kunna skriva sina berättelser. Läraren håller i en genomgång som fokuserar på ett par viktiga högtider från kristendomen, islam och judendomen. Efter genomgången skapar läraren tillsammans med eleverna en gemensam tankekarta om det viktigaste de lärt sig om högtiderna inom de olika religionerna. Börjar man som lärare exempelvis att ha en genomgång om judendomen och dess högtider så skapar man även en gemensam tankekarta om det som tagits upp. Tankekartan ska sedan fungera som stöd för eleverna när de sedan skriver sina egna berättelser. Eleverna ska alltså sedan i sina grupper skriva egna berättelser med utgångspunkt i det de lärt sig om högtiderna inom den religion de blivit tilldelad för lektionens tema. Dessa berättelser sätts sedan upp i klassrummet på ett ställe där även andra arbeten inom andra teman är tillgängliga för klasskamraterna. Att eleverna ska skriva en berättelse är med anledning av att det enligt Religionsdidaktik kan finnas en vinning i att närma sig religion och livsåskådning genom populärkultur. Att skriva en egen berättelse med en påhittad karaktär blir som en omvänd användning av populärkultur och ett eget skapande av populärkultur där liknande syfte uppnås, det vill säga att skriva om något skilt från den egna personen. Att välja en berättande form såsom i populärkulturen istället för en mer faktabaserad form gör också att det blir lättare att relatera till innehållet.

torsdag 9 mars 2017

Årsmöte i Uppfinnarköping

Material vi använde:
- papper
- färgpennor
- inspirationsbilder av något slag (vi använde boken "Det borde finnas")

Vad vi gjorde:
Eleverna välkomnades till årsmötet för uppfinnare i Uppfinnarköping. Tillsammans tittade vi sedan på inspirationsbilder på olika saker som borde finnas (men som inte finns). Eleverna fick gissa vad det var för uppfinning och fick resonera och fundera på hur det kunde användas och vilka fördelar och nackdelar det kunde finnas. Årsmötet avslutas med att introducera uppgiften till eleverna: att hitta på en egen uppfinning, något som borde finnas och rita och skriva om det är för något, vem det är till för och varför det behövs.

söndag 12 februari 2017

Varför regnar det?



Årskurs och ämne
Årskurs: 2
Ämne: geografi

Kursplanens syfte (Lgr11)
-       Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen.
-       Utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen

Centralt innehåll som ska behandlas (Lgr11)
-       förutsättningar i natur och miljö t.ex. vatten och klimat

Arbetssätt/undervisning/mål
Mål
Eleven ska kunna:
-       uttrycka med egna ord varför det regnar,
-       berätta om vattnets kretslopp och
-       ge exempel på hur vattnet påverkar människan, miljön och samhället.

Hur ska temaarbetet genomföras
Före:
Temaarbetet inleds med att prata om väder och klimat och dess skillnader. Eleverna får dokumentera vädret varje dag under en vecka. Hur är vädret när dagen startar och när skoldagen är slut? Vad är skillnaden på vädret under dagen? Genomgång om olika väder och om olika slags klimat på jorden.

Filmlektionen:
Filmen kommer att handla om varför det regnar. Hur blir det moln och vad är det som händer i molnen? Var tar vattnet vägen när det regnat ner? När eleverna har sett filmen (en dag när det regnar) går alla ut på skolgården för att känna på regnet. Hur känns det? Luktar det något speciellt? Hur smakar det (sträck ut tungan och smaka på dropparna)? Är det kallt eller varmt? Hur ser molnen ut? Var tar vattnet vägen? Eleverna går i olika grupper och följer vattnets väg på marken, rinner det ner i en brunn, blir det en vattenpöl eller hamnar det i en rabatt? 

Efter:
Efter att eleverna har sett filmen fortsätter arbetet med väder och klimat med att bland annat diskutera och prata om frågor såsom: kan det regna för mycket? Vad händer om det regnar för mycket? Vad händer om det inte regnar alls? Vilket klimat är det där det nästan aldrig regnar?  Det är frågor som eleverna jobbar vidare med i nästa lektion och undersöker vad som händer, hur det påverkar miljön, samhället

och människan på olika sätt. Temaarbetet fortsätter sedan med att eleverna får diskutera, skriva och rita vattnets kretslopp.

Bedömning
Eleverna kommer bedömas genom att:
-       lyssna på eleverna när de förklarar varför det regnar för varandra
-       eleverna får rita vattnets kretslopp
-       eleverna deltar aktivt och svarar på frågor under lektionen
-       eleverna visar att det förstår att det är skillnad på väder och klimat

torsdag 11 februari 2016

Rullande bandet och skapande övningar

Målat med vattenlöslig flaskfärg

Vad som behövs: 
Ett långt papper uppspänt på ett bord.
Vattenlöslig flaskfärg eller akrylfärg
Olika föremål att måla med

Målat med akrylfärg

Vad vi gjorde: 
Alla får varsin färg som man målar med hela tiden. Man startar på platsen där man står. Övningen kan antingen vara styrd till att måla abstrakt eller till ett tema. I exemplet har vi målat abstrakt och bara använt färgerna röd, blå och gul. Efter ungefär en till två minuter flyttar alla ett steg till höger och fortsätter måla. Att måla över det någon annan har ritat är inte okej, däremot att förstärka eller bygga ut. Efter ett par gånger kan man byta redskap att måla med. Svampar, modlare och en helt vanlig kam kan vara exempel på verktyg att använda.

Bra grej:
När man målar blandas färgerna vilket kan bli en introduktion till arbetet med färglära (akrylfärgen bör då användas eftersom färgblandningarna blir renare då).




Arbeta vidare 1:
Till nästa lektion, när målningarna suttit uppsatta ett tag kan eleverna få två pappersramar var (eller själva mäta ut och göra dem på en matematiklektionen). Den ena ramen används till att välja ett valfritt motiv. Eleverna tejpar då upp sin ram där. För att hitta motivet till den andra ramen kan eleverna få varsin lapp med ett ord som de ska leta efter i bilden (om det varit en abstrakt målning), till exempel värme, kyla, sommar, höst, hemlighet, sent, innan. Bilderna som eleverna valt att fästa sina ramar runt klipps sedan ut. Målningarna knutna till ordet fästs på svart eller vitt papper och sätts upp tillsammans med sitt ord. De andra målningarna





Bra att tänka på: 
Akrylfärgen kan vara svår att få bort från kläderna så se till att ha oömma kläder eller täckande förkläden.

Arbeta vidare 2:
Här behövs den icke-föreställande bilden som eleverna klippte ut från den stora målningen. Till sin bild får varje elev fundera på en rörelser och ljud som kan illustrera bilden. Tillsammans med andra elever i en grupp sätts sedan en ljud- och rörelsekedja ihop.

Visuella semiotiska resurser

Ungefär såhär kan det ju se ut. Lagom mycket eller rörigt?  Under ungefär två månader i höstas skrev jag och en pluggkompis vårt förs...