tisdag 23 maj 2017

Lektionsidé för temalektion om rättvisa

Vad är rättvisa?

Under en temalektion ska eleverna få utforska temat rättvisa genom att ta ställning, testa en aktivitet med olika förutsättningar och argumentera för vad de tycker är rättvist i en specifik fråga. Övningarna sker både i helklass och individuellt.

Årskurs: 3
Tid: 2 timmar (en timme ute & en timme inne)

Ute
Är det rättvist..?
Frågor/påståenden om rättvisa med två svarsalternativ (ja, nej), efter att varje påstående är läst får eleverna ställa sig på en linje mellan ja och nej beroende på hur mycket de vill hålla med om påståendet. Vissa elever kommer bli tillfrågade att berätta om varför de tycker som de tycker.

Instruktioner: Den första övningen ni ska få göra är en värderingsövning. Det betyder att ni ska få fundera på vad ni tycker om en fråga vi ställer. När vi har läst frågan och ni har funderat själva på vad ni tycker ska ni ställa er någonstans på linjen mellan ja och nej beroende på hur mycket ni håller med. Så håller ni med mycket ska ni stå nära ja-konen, tycker ni att det är både ja och nej står ni mitt emellan och håller ni inte med så ställer ni er närmare nej-konen. Frågorna kommer handla om vad ni tycker är rättvist eller orättvist.
-       Exempel: Är det rättvist att Martin får ett äpple och Josefine får en melon?
-       Ja: båda får en frukt, äpple är godare
-       Nej: melon är godare och större, därför är det orättvist

1.     är det rättvist att alla ska få lika mycket hjälp av läraren?
2.     är det rättvist att alla barn ska få lika mycket eller lika lite?
3.     är det rättvist att alla ska springa på idrotten oavsett om någon har brutit benet?
4.     är det rättvist att alla ska få exakt samma läxor?
5.     är det orättvist om någon får vara inne på rasten, oavsett vad det beror på?
6.     är det orättvist om någon får sitta och arbeta på något annat ställe än i klassrummet?
7.     är orättvist att en fiskallergiker får hamburgare istället för fiskbullar?
8.     är det rättvist att alla 9-åringar ska få lika mycket veckopeng/månadspeng?
9.     är det rättvist att vuxna får bestämma över barn?
10.  är det rättvist om alla 9-åringar ska gå och lägga sig vid samma tid?
11.  måste allt i livet vara rättvist för att inte vara orättvist?
12.  kan du leva med att saker och ting är orättvisa ibland?
 
Frågor till eleverna:
-       Hur tänkte du när du ställde dig där?
-       Vill du berätta hur du tänkte?

Springövning
Eleverna får springa från olika ställen med olika förutsättningar till samma mål, vad är rättvist då?

Instruktioner: Nu ska ni få springa. Och det finns en superviktig sak att tänka på, och det är att det INTE är en tävling. Istället ska ni få vara superfokuserade på hur ni ska springa. För ni ska inte få springa helt som vanligt. Ni ska få ställa er på en linje igen. Sedan kommer vi visa för var och en på vilket sätt ni ska ta er över och var ni ska starta. När alla har fått sitt sätt att springa så startar övningen. Då ska ni ta er över, på det sättet vi visade, hela vägen till andra sidan. När ni har kommit dit får ni plocka fram ert bästa tålamod och vänta på alla kompisar.

-       starta på linjen
-       starta lite bakom linjen
-       starta lite framför linjen
-       springa baklänges
-       höga knän
-       hoppa på ett ben
-       spark-i-rumpan
-       grodhopp
-       sidhopp
-       björngång
-       indianhopp
-       spring “utan” armar
-       hoppa jämfota
-       spring med händerna på knäna

Frågor till eleverna:
-       Vad tror ni, varför har vi gjort det här? på vilket sätt handlar det här om rättvisa?
-       Varför var det orättvist?
-       Hur blir det rättvist?
- om alla skulle hoppa på ett ben, skulle det bli rättvist då?
- vi brukar lösa saker genom att alla får göra prick lika, för det blir alldeles för klurigt annars, men är det verkligen rättvist? Om jag har jättelånga ben och någon annan tycker att det är jättetråkigt och en tredje tycker att det är roligt men har ont i benet, hur blir det då?
- vi har alltid olika förutsättningar, för vi tycker alltid att det är olika lätt eller svårt, olika roligt eller tråkigt och vi är olika bra på allting så det kommer aldrig bli helt rättvist.
-       Så efter allt det vi har pratat om, kan det bli helt rättvist?

Inne
Film
Elias och de stora frågorna (Rättvisa)
https://urskola.se/Produkter/166827-Elias-och-de-stora-fragorna-Rattvisa - efter filmen introduceras en individuell uppgift där eleverna ska få lösa det dilemmat som har lämnats olöst i slutet av filmen.

Instruktioner:
-       nu ska vi titta på en film. Den heter Elias och de stora frågorna, kan ni gissa vad den handlar om? Rättvisa!

Frågor till eleverna:
-       märkte ni att det var något som var klurigt flera gånger i filmen, vad var det för något?
- att alla tyckte olika om vad som var rättvist

Individuell uppgift
“Vem ska sitta och på vilken stol?” Det finns fem stolar (två pallar, två stolar och en fåtölj) och tolv personer i olika åldrar är bjudna på kalaset. Vem ska få sitta på vilken stol och varför? Eleverna ska få välja vilka personer ska som få sitta på vilken stol genom att dra streck mellan personerna och stolarna. Eleverna måste ta ställning till vilka som ska få sitta på vilken stol och varför. När eleverna är klara placeras de i mindre grupper där de får motivera några av sina val.

"Vem ska sitta och på vilken stol" arbetsblad

Instruktioner:
-       Det problemet ska ni får lösa nu. Ni ska få hjälpa tjejen som skulle ha kalas. Minns ni, hon hade fem stolar men det skulle komma tolv personer på kalaset. Vi har förberett ett papper till er som ser ut såhär (VISA PAPPRET). Som ni ser så finns det olika typer av stolar, det finns två pallar, två stolar och en fåtölj. Och ni ska få klura på vem av personerna som ska få sitta på vilken stol, och varför just den personen ska få sitta där. Och eftersom det inte finns stolar till alla måste ni tänka efter ordentligt när ni väljer vilka som faktiskt ska få sitta. När ni har bestämt vilka som ska få sitta drar ni streck från den personen till den stolen. På varje stol får det bara sitta en person.
-       Dela ut papper - när eleverna är klara delas de in i fyra mindre grupper

Frågor till eleverna (i mindre grupper):
-       hur tänkte du när du valde vilka som skulle få sitta?
-       hur tänkte du när du bestämde att den personen skulle sitta på just den stolen?
-       hade den personen kunnat sitta på någon annan stol istället? varför? varför inte?
-       hur valde du vilka personer som skulle få stå?
-       de personerna som får stå, vad tror ni att de tycker? tycker de att det är rättvist eller orättvist att de får stå istället för att sitta?
Frågor till eleverna (i helklass):
-       Efter allt som vi har gjort idag, vad kommer ni komma ihåg från idag? Om du skulle berätta för någon annan som inte varit med idag, vad skulle du berätta om rättvisa då?

Kopplingar till Lgr 11
Värdegrunden
Skolans mål är att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på̊ kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter samt kan leva sig in i och förstå̊ andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också̊ med deras bästa för ögonen. (Skolverket, 2016, s.12)            
Läraren ska: öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem (Skolverket, 2016, s.13).

Allt vi gör under lektionen är förankrat i riktlinjerna för normer och värden som skolan ska förmedla. I alla övningar förutom filmvisningen kommer eleverna få öva på att ta ställning, få leva sig in i hur andra människor kan känna, tycka och tänka och redovisa sina åsikter öppet.
                                                                                                                                                      
Samhällsorienterande ämnen
Syfte: Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller (Skolverket, 2016, s.207).
Centralt innehåll: Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer (Skolverket, 2016, s.207).

Innehållet från kursplanerna som rör de samhällsorienterande ämnena kopplas till övningen “är det rättvist?” där eleverna får ta ställning till vad de tycker är rätt och rättvist i olika situationer. Eftersom påståendena är kopplade till rättvisa blir det också moraliska ställningstaganden som grundar sig på vad varje elev tycker. Påståendena handlar bland annat om kamratskap, rätt och orätt och maktförhållanden.

Teknik
Centralt innehåll: några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov (Skolverket, 2016, s.279).

Innehållet från kursplanen i teknik kopplas till det momentet där eleverna individuellt ska lösa ett dilemma.

Naturorienterande ämnen
Syfte (biologi): eleverna ska ges förutsättningar att hantera praktiska och etiska valsituationer som rör hälsa     (Skolverket, 2016, s.156).

Innehållet från kursplanerna i de naturorienterande ämnena kopplas till övningen “springa” där eleverna kommer få springa med olika förutsättningar till ett gemensamt mål.



Reflektioner kring lektionen
Lektionen är utformad för elever i årskurs 3. De flesta har troligtvis redan erfarenheter av rättvisa sedan innan och vad det kan innebära, till exempel genom att de har syskon som de har varit tvungna att dela rättvist med eller liknande. Vilken bild eleverna har av rättvisa kan variera beroende på hur de har upplevt det tidigare men troligtvis tänker sig många elever att de vet vad rättvisa är och därför inte reflekterar över att det finns mer saker att lära sig om det. Vi anpassar vår undervisning till eleverna genom att välja frågor och ämnen att diskutera för att fylla i där vi antar att elevernas tidigare kunskaper slutar.

Det stoff vi har valt till vår lektion bygger på värderingsövningar där eleverna själva får fundera på vad de tycker är rättvist eller inte rättvist i en viss situation. Vi kommer göra eleverna medvetna om att rättvisa inte bara innebär att det finns ett svar på vad som är rättvist utan att det kan finnas olika uppfattningar om vad rättvisa kan innebära, vilket även kommer vara vårt fokus i undervisningen. Vad som är rättvist varierar från person till person, vad den ena tycker är rättvist behöver inte vara rättvist för någon annan i en liknande situation.

I den första övningen, “är det rättvist..” får eleverna i helklass öva på att ta ställning till vad de tycker. Efter att ett påstående/fråga är uppläst får eleverna ställa sig på en linje som går från “ja” till “nej” för att visa att det går att hålla med olika mycket eller lite. Hade det varit två olika hörn, ett med “ja” och ett med “nej” hade eleverna behövt ta ställning till antingen eller. Eftersom den bild vi vill förmedla av rättvisa är att det är en skala och inte något definitivt valde vi att använda oss av linjen. I den här typen av aktivitet finns möjlighet för eleverna att påverkas av varandras uppfattning vilket kan fungera som en trygghet och en introduktion till tankesättet vi vill fortsätta arbeta med under lektionen. Att eleverna tittar på varandra istället för att fundera individuellt kan också vara en nackdel med den här typen av övning. Eftersom övningen handlar om att introducera eleverna i tankesättet kring rättvisefrågor som vi vill ha är det inte av stor vikt att eleverna helt vågar ta ställning själva. Genom att ställa många olika frågor och ge eleverna många chanser att våga tänka själva hoppas vi att eleverna successivt kommer våga ha en egen uppfattning.

I den andra övningen “springa” ska eleverna springa till samma mål med olika förutsättningar som tilldelas av oss. De olika förutsättningarna kan handla om att eleverna får starta på olika ställen, att vissa ska hoppa på ett ben eller springa baklänges. När eleverna har tagit sig till mål kommer övningen följas upp med en reflekterande diskussion om rättvisa utifrån de förutsättningar de fick tilldelade där eleverna får ta ställning i frågor som handlar om rättvisa gällande olika förutsättningar. Frågorna kommer handla om elevernas uppfattning kring om det var rättvist, varför det inte var rättvist, om det kan vara helt rättvist och hur i så fall. Fokus i den här övningen är elevernas reflektioner efteråt kring hur begreppet rättvisa påverkas av att alla har olika förutsättningar för att klara av att utföra en uppgift. Eleverna tilldelas olika förutsättningar inför “springövningen” för att diskussionen efteråt inte ska handla om deras personliga förutsättningar samt för att minska risken för att det blir en tävling. Poängen med övningen är att eleverna ska få upp ögonen för att alla alltid har olika förutsättningar och att ge eleverna olika sätt att ta sig till mål på gör skillnaderna större och därför också en tydligare bild att använda som utgångspunkt för diskussionen. Hade eleverna sprungit som vanligt blir skillnaderna mindre och diskussionen kommer mer troligt handla om vem som var snabbast. Risken är dock ändå att det kommer finnas elever som tänker att det är en tävling. Genom tydliga instruktioner inför övningen kan antalet elever som känner så förhoppningsvis bli få.

I den tredje övningen “filmvisning” börjar vi med att visa en kort film för eleverna ur serien Elias och de stora frågorna. Filmen som kommer från UR lyfter frågor om rättivsa och att olika personer upplever vad som är rättvist på olika sätt, vilket är anledningen till att vi valt just den här filmen. Genom filmen gestaltas olika dilemman, hur de kan lösas och hur olika man kan tycka vilket förhoppningsvis gör det mer konkret än när de bara är en diskussion mellan oss och eleverna. Filmen ska också fungera som inspiration till hur eleverna kan tänka när de ska skriva och lösa det individuella dilemmat i nästa moment. Hur filmen är gjord skulle kunna skapa förvirring hos eleverna och därmed också bristande koncentration med anledning av att det är svårt att se vem som pratar och att uppfatta vad de säger. Blir det svårt för eleverna att hänga med i filmen kommer vi fånga upp det efteråt genom att prata om vad som hände i filmen.

I den fjärde och sista övningen ska eleverna få en individuell uppgift som har anknytning till ämnet teknik. I slutet av filmen lämnas ett dilemma olöst som handlar om hur fem stolar ska fördelas på tolv personer. I kursplanen för ämnet teknik står under centralt innehåll att eleverna ska arbeta med “några föremål i elevernas vardag och hur de är anpassade efter människans behov” (Lgr11, s.279). Stolar är vanliga föremål i vardagen som beroende på hur de är utformade uppfyller olika behov. Elevernas uppgift blir att välja vilken person som ska få sitta på vilken stol och varför de anser att just den personen behöver den typen av stol. När eleverna är klara med den individuella delen av övningen där de drar streck mellan personerna och stolarna placeras eleverna i fyra grupper där de med hjälp av frågor från någon av oss får berätta om några av sina val. Eftersom alla andra övningar har gjorts i en stor grupp väljer vi en individuell övning som avslutning för att eleverna ska få tänka själva och uttrycka sina uppfattningar samt ännu en gång få motivera varför de tycker som de gör. En nackdel med övningen kan vara hur bilderna ser ut som eleverna ska dra streck mellan. Det kan vara svårt att avgöra ålder och olika förutsättningar som personerna har, vilket kan göra att det blir svårt att använda det som grund för argumentationen om vem som ska få vilken stol och vilka som ska få stå. Risken är då att de bara drar streck utan att tänka efter.
                                                                
                                          


söndag 16 april 2017

Odla påskgräs


Vad som behövs:
En ruta hushållspapper/toalettpapper eller jord
Papperstallrik eller avklippt mjölkpaket
Plastfolie
Gräsfrön (för inomhusodling)
Sprayflaska för vattning 

Såhär gjorde jag:
1. Lägg pappret på tallriken, eller häll jord i ett avklippt mjölkpaket
2. Strö över gräsfrön
3. Vattna med sprayflaska flera gånger varje dag, täck över odlingen med plastfolie

Att odla på hushållspapper tog ca 1,5 vecka från start till det att gräset var tillräckligt långt för att pyntas. 

lördag 18 mars 2017

Lektionsidé för religionsundervisning

När: årskurs 3
Mål:
- att lära sig om några högtider inom kristendom, islam och judendom (Lgr11, 2016, s.208)
- berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar (Lgr11, 2016, s.248)                                                                                                  
Kunskapskrav:
- att analysera kristendomen och andra religioner samt olika tolkningar och bruk inom dessa (Lgr11, 2016, s.206)
- de berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (Lgr11, 2016, s.252)                                    

Lektionskoncept: lektionerna följer samma mall men har olika tema, ett tema kan till exempel vara högtider, heliga platser, heliga skrifter etc. Alla elever deltar i en gemensam genomgång där alla religionerna presenteras utifrån det temat. Eleverna får efter genomgången hjälpas åt att göra en gemensam tankekarta med det viktigaste. Tankekartorna fungerar sedan som utgångspunkt för det arbete eleverna sedan gör i sina grupper. Gemensamma tankekartor görs som stöd för att alla grupper ska ha något att utgå från i sitt arbete, det ska inte vara en träning av minnet utan en fördjupning i hur något är. Olika sätt att redovisa på kan vara att spela in en påhittad radiointervju, göra en kort teater/dramatisering, skriva en faktatext eller skriva en berättelse. Att genomgångarna är gemensamma är för att alla elever ska ha fått höra talas om alla olika religionerna för att sedan lättare kunna förstå vad kompisarna har skrivit om i det som sedan blir slutprodukterna för varje tema.

Gruppindelningar: eleverna är uppdelade i olika expertgrupper. Medlemmarna i varje expertgrupp är fasta men byter religion att fokusera på för varje tema. Det här temat handlar om högtider och då får grupp A t.ex. kristendom, i temat som var tidigare, t.ex. heliga platser kan grupp A ha haft islam. Att variera vilken grupp som fokuserar på vilken religion görs med anledning av att alla i slutet ska ha kunskap om alla tre religioner. Att välja att dela upp eleverna i grupper görs för att skapa ett syfte med materialet som eleverna producerar, det sätts upp och kompisarna får använda det för att läsa mer om de sakerna de själv inte skrev om.

LEKTIONEN OM HÖGTIDER
Vad: eleverna ska skriva en berättelse om en påhittad karaktär som firar någon av de viktiga högtiderna inom kristendom, judendom eller islam.


Hur: under den här lektionen kommer eleverna arbeta med temat högtider. Lektionen inleds med att eleverna kommer få de faktakunskaper som krävs för att sedan kunna skriva sina berättelser. Läraren håller i en genomgång som fokuserar på ett par viktiga högtider från kristendomen, islam och judendomen. Efter genomgången skapar läraren tillsammans med eleverna en gemensam tankekarta om det viktigaste de lärt sig om högtiderna inom de olika religionerna. Börjar man som lärare exempelvis att ha en genomgång om judendomen och dess högtider så skapar man även en gemensam tankekarta om det som tagits upp. Tankekartan ska sedan fungera som stöd för eleverna när de sedan skriver sina egna berättelser. Eleverna ska alltså sedan i sina grupper skriva egna berättelser med utgångspunkt i det de lärt sig om högtiderna inom den religion de blivit tilldelad för lektionens tema. Dessa berättelser sätts sedan upp i klassrummet på ett ställe där även andra arbeten inom andra teman är tillgängliga för klasskamraterna. Att eleverna ska skriva en berättelse är med anledning av att det enligt Religionsdidaktik kan finnas en vinning i att närma sig religion och livsåskådning genom populärkultur. Att skriva en egen berättelse med en påhittad karaktär blir som en omvänd användning av populärkultur och ett eget skapande av populärkultur där liknande syfte uppnås, det vill säga att skriva om något skilt från den egna personen. Att välja en berättande form såsom i populärkulturen istället för en mer faktabaserad form gör också att det blir lättare att relatera till innehållet.

Visuella semiotiska resurser

Ungefär såhär kan det ju se ut. Lagom mycket eller rörigt?  Under ungefär två månader i höstas skrev jag och en pluggkompis vårt förs...