Vad är rättvisa?
Under en
temalektion ska eleverna få utforska temat rättvisa genom att ta ställning,
testa en aktivitet med olika förutsättningar och argumentera för vad de tycker
är rättvist i en specifik fråga. Övningarna sker både i helklass och
individuellt.
Årskurs: 3
Tid: 2 timmar (en timme ute & en
timme inne)
Ute
Är det rättvist..?
Frågor/påståenden om rättvisa med två svarsalternativ (ja, nej), efter att varje påstående är läst får eleverna ställa sig på en linje mellan ja och nej beroende på hur mycket de vill hålla med om påståendet. Vissa elever kommer bli tillfrågade att berätta om varför de tycker som de tycker.
Frågor/påståenden om rättvisa med två svarsalternativ (ja, nej), efter att varje påstående är läst får eleverna ställa sig på en linje mellan ja och nej beroende på hur mycket de vill hålla med om påståendet. Vissa elever kommer bli tillfrågade att berätta om varför de tycker som de tycker.
Instruktioner: Den första övningen ni ska få göra
är en värderingsövning. Det betyder att ni ska få fundera på vad ni tycker om
en fråga vi ställer. När vi har läst frågan och ni har funderat själva på vad
ni tycker ska ni ställa er någonstans på linjen mellan ja och nej beroende på
hur mycket ni håller med. Så håller ni med mycket ska ni stå nära ja-konen,
tycker ni att det är både ja och nej står ni mitt emellan och håller ni inte
med så ställer ni er närmare nej-konen. Frågorna kommer handla om vad ni tycker
är rättvist eller orättvist.
- Exempel: Är det rättvist att Martin
får ett äpple och Josefine får en melon?
- Ja: båda får en frukt, äpple är godare
- Nej: melon är godare och större,
därför är det orättvist
1. är det rättvist att alla ska få lika
mycket hjälp av läraren?
2. är det rättvist att alla barn ska få
lika mycket eller lika lite?
3. är det rättvist att alla ska springa
på idrotten oavsett om någon har brutit benet?
4. är det rättvist att alla ska få
exakt samma läxor?
5. är det orättvist om någon får vara
inne på rasten, oavsett vad det beror på?
6. är det orättvist om någon får sitta
och arbeta på något annat ställe än i klassrummet?
7. är orättvist att en fiskallergiker
får hamburgare istället för fiskbullar?
8. är det rättvist att alla 9-åringar
ska få lika mycket veckopeng/månadspeng?
9. är det rättvist att vuxna får
bestämma över barn?
10. är det rättvist om alla 9-åringar
ska gå och lägga sig vid samma tid?
11. måste allt i livet vara rättvist för
att inte vara orättvist?
12. kan du leva med att saker och ting
är orättvisa ibland?
Frågor
till eleverna:
- Hur tänkte du när du ställde dig
där?
- Vill du berätta hur du tänkte?
Springövning
Eleverna får
springa från olika ställen med olika förutsättningar till samma mål, vad är
rättvist då?
Instruktioner: Nu ska ni få springa. Och det
finns en superviktig sak att tänka på, och det är att det INTE är en tävling.
Istället ska ni få vara superfokuserade på hur ni ska springa. För ni ska inte
få springa helt som vanligt. Ni ska få ställa er på en linje igen. Sedan kommer
vi visa för var och en på vilket sätt ni ska ta er över och var ni ska starta.
När alla har fått sitt sätt att springa så startar övningen. Då ska ni ta er
över, på det sättet vi visade, hela vägen till andra sidan. När ni har kommit
dit får ni plocka fram ert bästa tålamod och vänta på alla kompisar.
- starta på linjen
- starta lite bakom linjen
- starta lite framför linjen
- springa baklänges
- höga knän
- hoppa på ett ben
- spark-i-rumpan
- grodhopp
- sidhopp
- björngång
- indianhopp
- spring “utan” armar
- hoppa jämfota
- spring med händerna på knäna
Frågor till eleverna:
- Vad tror ni, varför har vi gjort det
här? på vilket sätt handlar det här om rättvisa?
- Varför var det orättvist?
- Hur blir det rättvist?
- om alla skulle hoppa på ett ben, skulle det bli rättvist då?
- vi brukar lösa saker genom att alla får göra prick lika, för det blir alldeles för klurigt annars, men är det verkligen rättvist? Om jag har jättelånga ben och någon annan tycker att det är jättetråkigt och en tredje tycker att det är roligt men har ont i benet, hur blir det då?
- vi har alltid olika förutsättningar, för vi tycker alltid att det är olika lätt eller svårt, olika roligt eller tråkigt och vi är olika bra på allting så det kommer aldrig bli helt rättvist.
- om alla skulle hoppa på ett ben, skulle det bli rättvist då?
- vi brukar lösa saker genom att alla får göra prick lika, för det blir alldeles för klurigt annars, men är det verkligen rättvist? Om jag har jättelånga ben och någon annan tycker att det är jättetråkigt och en tredje tycker att det är roligt men har ont i benet, hur blir det då?
- vi har alltid olika förutsättningar, för vi tycker alltid att det är olika lätt eller svårt, olika roligt eller tråkigt och vi är olika bra på allting så det kommer aldrig bli helt rättvist.
- Så efter allt det vi har pratat om,
kan det bli helt rättvist?
Inne
Film
Elias och de stora frågorna (Rättvisa) https://urskola.se/Produkter/166827-Elias-och-de-stora-fragorna-Rattvisa - efter filmen introduceras en individuell uppgift där eleverna ska få lösa det dilemmat som har lämnats olöst i slutet av filmen.
Elias och de stora frågorna (Rättvisa) https://urskola.se/Produkter/166827-Elias-och-de-stora-fragorna-Rattvisa - efter filmen introduceras en individuell uppgift där eleverna ska få lösa det dilemmat som har lämnats olöst i slutet av filmen.
Instruktioner:
- nu ska vi titta på en film. Den
heter Elias och de stora frågorna, kan ni gissa vad den handlar om? Rättvisa!
Frågor
till eleverna:
- märkte ni att det var något som var
klurigt flera gånger i filmen, vad var det för något?
- att alla tyckte olika om vad som var rättvist
- att alla tyckte olika om vad som var rättvist
Individuell uppgift
“Vem ska sitta och på vilken stol?” Det finns fem stolar (två pallar, två stolar och en fåtölj) och tolv personer i olika åldrar är bjudna på kalaset. Vem ska få sitta på vilken stol och varför? Eleverna ska få välja vilka personer ska som få sitta på vilken stol genom att dra streck mellan personerna och stolarna. Eleverna måste ta ställning till vilka som ska få sitta på vilken stol och varför. När eleverna är klara placeras de i mindre grupper där de får motivera några av sina val.
"Vem ska sitta och på vilken stol" arbetsblad
“Vem ska sitta och på vilken stol?” Det finns fem stolar (två pallar, två stolar och en fåtölj) och tolv personer i olika åldrar är bjudna på kalaset. Vem ska få sitta på vilken stol och varför? Eleverna ska få välja vilka personer ska som få sitta på vilken stol genom att dra streck mellan personerna och stolarna. Eleverna måste ta ställning till vilka som ska få sitta på vilken stol och varför. När eleverna är klara placeras de i mindre grupper där de får motivera några av sina val.
"Vem ska sitta och på vilken stol" arbetsblad
Instruktioner:
- Det problemet ska ni får lösa nu. Ni
ska få hjälpa tjejen som skulle ha kalas. Minns ni, hon hade fem stolar men det
skulle komma tolv personer på kalaset. Vi har förberett ett papper till er som
ser ut såhär (VISA PAPPRET). Som ni ser så finns det olika typer av stolar, det
finns två pallar, två stolar och en fåtölj. Och ni ska få klura på vem av
personerna som ska få sitta på vilken stol, och varför just den personen ska få
sitta där. Och eftersom det inte finns stolar till alla måste ni tänka efter
ordentligt när ni väljer vilka som faktiskt ska få sitta. När ni har bestämt
vilka som ska få sitta drar ni streck från den personen till den stolen. På
varje stol får det bara sitta en person.
- Dela ut papper - när eleverna är
klara delas de in i fyra mindre grupper
Frågor
till eleverna (i mindre grupper):
- hur tänkte du när du valde vilka som
skulle få sitta?
- hur tänkte du när du bestämde att
den personen skulle sitta på just den stolen?
- hade den personen kunnat sitta på
någon annan stol istället? varför? varför inte?
- hur valde du vilka personer som
skulle få stå?
- de personerna som får stå, vad tror
ni att de tycker? tycker de att det är rättvist eller orättvist att de får stå
istället för att sitta?
Frågor
till eleverna (i helklass):
- Efter allt som vi har gjort idag,
vad kommer ni komma ihåg från idag? Om du skulle berätta för någon annan som
inte varit med idag, vad skulle du berätta om rättvisa då?
Kopplingar till Lgr 11
Värdegrunden
Skolans
mål är att varje elev: kan göra
och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på̊ kunskaper om mänskliga
rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga
erfarenheter samt kan leva sig in i och förstå̊ andra människors situation och
utvecklar en vilja att handla också̊ med deras bästa för ögonen. (Skolverket,
2016, s.12)
Läraren
ska: öppet redovisa och diskutera
skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem (Skolverket, 2016, s.13).
Allt vi gör under
lektionen är förankrat i riktlinjerna för normer och värden som skolan ska förmedla.
I alla övningar förutom filmvisningen kommer eleverna få öva på att ta
ställning, få leva sig in i hur andra människor kan känna, tycka och tänka och
redovisa sina åsikter öppet.
Samhällsorienterande ämnen
Syfte: Resonera och argumentera kring
moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller
(Skolverket, 2016, s.207).
Centralt
innehåll: Livsfrågor med
betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap,
könsroller, jämställdhet och relationer (Skolverket, 2016, s.207).
Innehållet från
kursplanerna som rör de samhällsorienterande ämnena kopplas till övningen “är
det rättvist?” där eleverna får ta ställning till vad de tycker är rätt och
rättvist i olika situationer. Eftersom påståendena är kopplade till rättvisa
blir det också moraliska ställningstaganden som grundar sig på vad varje elev
tycker. Påståendena handlar bland annat om kamratskap, rätt och orätt och
maktförhållanden.
Teknik
Centralt
innehåll: några föremål i
elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov (Skolverket,
2016, s.279).
Innehållet från
kursplanen i teknik kopplas till det momentet där eleverna individuellt ska
lösa ett dilemma.
Naturorienterande ämnen
Syfte
(biologi): eleverna ska ges
förutsättningar att hantera praktiska och etiska valsituationer som rör hälsa (Skolverket, 2016, s.156).
Innehållet från
kursplanerna i de naturorienterande ämnena kopplas till övningen “springa” där
eleverna kommer få springa med olika förutsättningar till ett gemensamt mål.
Reflektioner kring lektionen
Lektionen är
utformad för elever i årskurs 3. De flesta har troligtvis redan erfarenheter av
rättvisa sedan innan och vad det kan innebära, till exempel genom att de har
syskon som de har varit tvungna att dela rättvist med eller liknande. Vilken
bild eleverna har av rättvisa kan variera beroende på hur de har upplevt det
tidigare men troligtvis tänker sig många elever att de vet vad rättvisa är och
därför inte reflekterar över att det finns mer saker att lära sig om det. Vi
anpassar vår undervisning till eleverna genom att välja frågor och ämnen att
diskutera för att fylla i där vi antar att elevernas tidigare kunskaper slutar.
Det stoff vi har
valt till vår lektion bygger på värderingsövningar där eleverna själva får
fundera på vad de tycker är rättvist eller inte rättvist i en viss situation.
Vi kommer göra eleverna medvetna om att rättvisa inte bara innebär att det
finns ett svar på vad som är rättvist utan att det kan finnas olika
uppfattningar om vad rättvisa kan innebära, vilket även kommer vara vårt fokus
i undervisningen. Vad som är rättvist varierar från person till person, vad den
ena tycker är rättvist behöver inte vara rättvist för någon annan i en liknande
situation.
I den första
övningen, “är det rättvist..” får eleverna i helklass öva på att ta ställning
till vad de tycker. Efter att ett påstående/fråga är uppläst får eleverna
ställa sig på en linje som går från “ja” till “nej” för att visa att det går
att hålla med olika mycket eller lite. Hade det varit två olika hörn, ett med “ja”
och ett med “nej” hade eleverna behövt ta ställning till antingen eller.
Eftersom den bild vi vill förmedla av rättvisa är att det är en skala och inte
något definitivt valde vi att använda oss av linjen. I den här typen av
aktivitet finns möjlighet för eleverna att påverkas av varandras uppfattning
vilket kan fungera som en trygghet och en introduktion till tankesättet vi vill
fortsätta arbeta med under lektionen. Att eleverna tittar på varandra istället
för att fundera individuellt kan också vara en nackdel med den här typen av
övning. Eftersom övningen handlar om att introducera eleverna i tankesättet
kring rättvisefrågor som vi vill ha är det inte av stor vikt att eleverna helt
vågar ta ställning själva. Genom att ställa många olika frågor och ge eleverna
många chanser att våga tänka själva hoppas vi att eleverna successivt kommer
våga ha en egen uppfattning.
I den andra
övningen “springa” ska eleverna springa till samma mål med olika
förutsättningar som tilldelas av oss. De olika förutsättningarna kan handla om
att eleverna får starta på olika ställen, att vissa ska hoppa på ett ben eller
springa baklänges. När eleverna har tagit sig till mål kommer övningen följas
upp med en reflekterande diskussion om rättvisa utifrån de förutsättningar de
fick tilldelade där eleverna får ta ställning i frågor som handlar om rättvisa
gällande olika förutsättningar. Frågorna kommer handla om elevernas uppfattning
kring om det var rättvist, varför det inte var rättvist, om det kan vara helt
rättvist och hur i så fall. Fokus i den här övningen är elevernas reflektioner
efteråt kring hur begreppet rättvisa påverkas av att alla har olika
förutsättningar för att klara av att utföra en uppgift. Eleverna tilldelas
olika förutsättningar inför “springövningen” för att diskussionen efteråt inte
ska handla om deras personliga förutsättningar samt för att minska risken för
att det blir en tävling. Poängen med övningen är att eleverna ska få upp ögonen
för att alla alltid har olika förutsättningar och att ge eleverna olika sätt att
ta sig till mål på gör skillnaderna större och därför också en tydligare bild
att använda som utgångspunkt för diskussionen. Hade eleverna sprungit som
vanligt blir skillnaderna mindre och diskussionen kommer mer troligt handla om
vem som var snabbast. Risken är dock ändå att det kommer finnas elever som
tänker att det är en tävling. Genom tydliga instruktioner inför övningen kan
antalet elever som känner så förhoppningsvis bli få.
I den tredje
övningen “filmvisning” börjar vi med att visa en kort film för eleverna ur
serien Elias och de stora frågorna.
Filmen som kommer från UR lyfter frågor om rättivsa och att olika personer
upplever vad som är rättvist på olika sätt, vilket är anledningen till att vi
valt just den här filmen. Genom filmen gestaltas olika dilemman, hur de kan
lösas och hur olika man kan tycka vilket förhoppningsvis gör det mer konkret än
när de bara är en diskussion mellan oss och eleverna. Filmen ska också fungera
som inspiration till hur eleverna kan tänka när de ska skriva och lösa det
individuella dilemmat i nästa moment. Hur filmen är gjord skulle kunna skapa
förvirring hos eleverna och därmed också bristande koncentration med anledning
av att det är svårt att se vem som pratar och att uppfatta vad de säger. Blir
det svårt för eleverna att hänga med i filmen kommer vi fånga upp det efteråt
genom att prata om vad som hände i filmen.
I den fjärde och
sista övningen ska eleverna få en individuell uppgift som har anknytning till
ämnet teknik. I slutet av filmen lämnas ett dilemma olöst som handlar om hur
fem stolar ska fördelas på tolv personer. I kursplanen för ämnet teknik står
under centralt innehåll att eleverna ska arbeta med “några föremål i elevernas
vardag och hur de är anpassade efter människans behov” (Lgr11, s.279). Stolar
är vanliga föremål i vardagen som beroende på hur de är utformade uppfyller
olika behov. Elevernas uppgift blir att välja vilken person som ska få sitta på
vilken stol och varför de anser att just den personen behöver den typen av
stol. När eleverna är klara med den individuella delen av övningen där de drar
streck mellan personerna och stolarna placeras eleverna i fyra grupper där de
med hjälp av frågor från någon av oss får berätta om några av sina val.
Eftersom alla andra övningar har gjorts i en stor grupp väljer vi en
individuell övning som avslutning för att eleverna ska få tänka själva och
uttrycka sina uppfattningar samt ännu en gång få motivera varför de tycker som
de gör. En nackdel med övningen kan vara hur bilderna ser ut som eleverna ska
dra streck mellan. Det kan vara svårt att avgöra ålder och olika
förutsättningar som personerna har, vilket kan göra att det blir svårt att
använda det som grund för argumentationen om vem som ska få vilken stol och
vilka som ska få stå. Risken är då att de bara drar streck utan att tänka
efter.